publicerad: 2015
kavitet
kav·itet
[‑ite´t]
substantiv
~en ~er • hålighet
Singular | |
---|---|
en kavitet | obestämd form |
en kavitets | obestämd form genitiv |
kaviteten | bestämd form |
kavitetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kaviteter | obestämd form |
kaviteters | obestämd form genitiv |
kaviteterna | bestämd form |
kaviteternas | bestämd form genitiv |