publicerad: 2015
klarsignal
klar|sign·al
substantiv
~en ~er • till klar 2 signal
Singular | |
---|---|
en klarsignal | obestämd form |
en klarsignals | obestämd form genitiv |
klarsignalen | bestämd form |
klarsignalens | bestämd form genitiv |
Plural | |
klarsignaler | obestämd form |
klarsignalers | obestämd form genitiv |
klarsignalerna | bestämd form |
klarsignalernas | bestämd form genitiv |