publicerad: 2015
klinkhake
klink|hake
substantiv
~n ‑hakar • till 2klinka 1 hake 1
Singular | |
---|---|
en klinkhake | obestämd form |
en klinkhakes | obestämd form genitiv |
klinkhaken | bestämd form |
klinkhakens | bestämd form genitiv |
Plural | |
klinkhakar | obestämd form |
klinkhakars | obestämd form genitiv |
klinkhakarna | bestämd form |
klinkhakarnas | bestämd form genitiv |