SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
knarrning
knarr·­ning substantiv ~en ~ar knarra
Singular
en knarrningobestämd form
en knarrningsobestämd form genitiv
knarrningenbestämd form
knarrningensbestämd form genitiv
Plural
knarrningarobestämd form
knarrningarsobestämd form genitiv
knarrningarnabestämd form
knarrningarnasbestämd form genitiv