publicerad: 2015
knorv
knorv
[knår´v]
substantiv
~en • ⟨prov.⟩ tova
Singular | |
---|---|
en knorv | obestämd form |
en knorvs | obestämd form genitiv |
knorven | bestämd form |
knorvens | bestämd form genitiv |