publicerad: 2015
kock
1kock
[kåk´]
substantiv
~en ~ar • person som yrkesmässigt lagar mat på restaurang
Singular | |
---|---|
en kock | obestämd form |
en kocks | obestämd form genitiv |
kocken | bestämd form |
kockens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kockar | obestämd form |
kockars | obestämd form genitiv |
kockarna | bestämd form |
kockarnas | bestämd form genitiv |
2kock
[kåk´]
substantiv
~en ~er • mest i pl.; kulbakterie
Singular | |
---|---|
en kock | obestämd form |
en kocks | obestämd form genitiv |
kocken | bestämd form |
kockens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kocker | obestämd form |
kockers | obestämd form genitiv |
kockerna | bestämd form |
kockernas | bestämd form genitiv |