publicerad: 2015
kombinera
kom·bin·era
verb
~de ~t • ställa samman, förknippa, förena; jfr kombination
Finita former | |
---|---|
kombinerar | presens aktiv |
kombineras | presens passiv |
kombinerade | preteritum aktiv |
kombinerades | preteritum passiv |
kombinera | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att kombinera | infinitiv aktiv |
att kombineras | infinitiv passiv |
har/hade kombinerat | supinum aktiv |
har/hade kombinerats | supinum passiv |
Presens particip | |
kombinerande | |
Perfekt particip | |
en kombinerad + substantiv | |
ett kombinerat + substantiv | |
den/det/de kombinerade + substantiv |