publicerad: 2015
kompetensbrist
kom·pet·ens|brist
substantiv
~en ~er • till brist 1,2 kompetens
Singular | |
---|---|
en kompetensbrist | obestämd form |
en kompetensbrists | obestämd form genitiv |
kompetensbristen | bestämd form |
kompetensbristens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kompetensbrister | obestämd form |
kompetensbristers | obestämd form genitiv |
kompetensbristerna | bestämd form |
kompetensbristernas | bestämd form genitiv |