publicerad: 2015
kontering
kont·er·ing
substantiv
~en ~ar kontera
Singular | |
---|---|
en kontering | obestämd form |
en konterings | obestämd form genitiv |
konteringen | bestämd form |
konteringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
konteringar | obestämd form |
konteringars | obestämd form genitiv |
konteringarna | bestämd form |
konteringarnas | bestämd form genitiv |