publicerad: 2015
korridor
korri·dor
[‑då´r]
substantiv
~en ~er • lång, smal förbindelsegång i större byggnad; äv. bildl.
Singular | |
---|---|
en korridor | obestämd form |
en korridors | obestämd form genitiv |
korridoren | bestämd form |
korridorens | bestämd form genitiv |
Plural | |
korridorer | obestämd form |
korridorers | obestämd form genitiv |
korridorerna | bestämd form |
korridorernas | bestämd form genitiv |