publicerad: 2015
kräva
1kräva
verb
krävde krävt • fordra; fordra betalning av; jfr krav
Finita former | |
---|---|
kräver | presens aktiv |
krävs (kräves) | presens passiv |
krävde | preteritum aktiv |
krävdes | preteritum passiv |
kräv | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att kräva | infinitiv aktiv |
att krävas | infinitiv passiv |
har/hade krävt | supinum aktiv |
har/hade krävts | supinum passiv |
Presens particip | |
krävande | |
Perfekt particip | |
en krävd + substantiv | |
ett krävt + substantiv | |
den/det/de krävda + substantiv |
kräva in
• infordra: kräva in el. (sällan) inkräva en summaInfinita former att kräva in infinitiv aktiv Presens particip inkrävande Perfekt particip en inkrävd + substantiv ett inkrävt + substantiv den/det/de inkrävda + substantiv
kräva ut
• kräva ut el. vanl. utkräva hämndInfinita former att kräva ut infinitiv aktiv Presens particip utkrävande Perfekt particip en utkrävd + substantiv ett utkrävt + substantiv den/det/de utkrävda + substantiv
2kräva
substantiv
~n krävor • en säcklik del av matstrupen hos fåglar
Singular | |
---|---|
en kräva | obestämd form |
en krävas | obestämd form genitiv |
krävan | bestämd form |
krävans | bestämd form genitiv |
Plural | |
krävor | obestämd form |
krävors | obestämd form genitiv |
krävorna | bestämd form |
krävornas | bestämd form genitiv |