publicerad: 2015
krulla
krulla
verb
~de ~t • rulla ihop; göra lockig
Finita former | |
---|---|
krullar | presens aktiv |
krullas | presens passiv |
krullade | preteritum aktiv |
krullades | preteritum passiv |
krulla | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att krulla | infinitiv aktiv |
att krullas | infinitiv passiv |
har/hade krullat | supinum aktiv |
har/hade krullats | supinum passiv |
Presens particip | |
krullande | |
Perfekt particip | |
en krullad + substantiv | |
ett krullat + substantiv | |
den/det/de krullade + substantiv |
krulla sig
• bli hoprullad; bli lockigOrdform(er) krulla sig