publicerad: 2015
kruthorn
krut|horn
substantiv
~et; pl. ~ • till horn 2 krut
Singular | |
---|---|
ett kruthorn | obestämd form |
ett kruthorns | obestämd form genitiv |
kruthornet | bestämd form |
kruthornets | bestämd form genitiv |
Plural | |
kruthorn | obestämd form |
kruthorns | obestämd form genitiv |
kruthornen | bestämd form |
kruthornens | bestämd form genitiv |