publicerad: 2015
kväda
kväda
verb
kvad, kvädit, kväden kvädet kvädna, pres. kväder • ⟨åld.⟩ dikta; sjunga; högtidligt framsäga
Finita former | |
---|---|
kväder | presens aktiv |
kväds (kvädes) | presens passiv |
kvad | preteritum aktiv |
kvads | preteritum passiv |
kväd | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att kväda | infinitiv aktiv |
att kvädas | infinitiv passiv |
har/hade kvädit | supinum aktiv |
har/hade kvädits | supinum passiv |
Presens particip | |
kvädande | |
Perfekt particip | |
en kväden + substantiv | |
ett kvädet + substantiv | |
den/det/de kvädna + substantiv |