publicerad: 2015
landbo
land|bo
substantiv
~n ~r • ⟨åld.⟩ arrendator
Singular | |
---|---|
en landbo | obestämd form |
en landbos | obestämd form genitiv |
landbon | bestämd form |
landbons | bestämd form genitiv |
Plural | |
landbor | obestämd form |
landbors | obestämd form genitiv |
landborna | bestämd form |
landbornas | bestämd form genitiv |