publicerad: 2015
maktordning
makt|ordn·ing
substantiv
~en ~ar • till ordning 3,4 makt 1
Singular | |
---|---|
en maktordning | obestämd form |
en maktordnings | obestämd form genitiv |
maktordningen | bestämd form |
maktordningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
maktordningar | obestämd form |
maktordningars | obestämd form genitiv |
maktordningarna | bestämd form |
maktordningarnas | bestämd form genitiv |