publicerad: 2015
manet
man·et
[‑e´t]
substantiv
~en ~er • ett nässeldjur
Singular | |
---|---|
en manet | obestämd form |
en manets | obestämd form genitiv |
maneten | bestämd form |
manetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
maneter | obestämd form |
maneters | obestämd form genitiv |
maneterna | bestämd form |
maneternas | bestämd form genitiv |