publicerad: 2015
marina
mar·ina
[‑i`na]
substantiv
~n marinor • välutrustad småbåtshamn
Singular | |
---|---|
en marina | obestämd form |
en marinas | obestämd form genitiv |
marinan | bestämd form |
marinans | bestämd form genitiv |
Plural | |
marinor | obestämd form |
marinors | obestämd form genitiv |
marinorna | bestämd form |
marinornas | bestämd form genitiv |