publicerad: 2015
medlarbud
medl·ar|bud
substantiv
~et; pl. ~ • till bud 2 medlare
Singular | |
---|---|
ett medlarbud | obestämd form |
ett medlarbuds | obestämd form genitiv |
medlarbudet | bestämd form |
medlarbudets | bestämd form genitiv |
Plural | |
medlarbud | obestämd form |
medlarbuds | obestämd form genitiv |
medlarbuden | bestämd form |
medlarbudens | bestämd form genitiv |