publicerad: 2015
mellanviktare
mell·an|vikt·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑viktarna mellanvikt
Singular | |
---|---|
en mellanviktare | obestämd form |
en mellanviktares | obestämd form genitiv |
mellanviktaren | bestämd form |
mellanviktarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
mellanviktare | obestämd form |
mellanviktares | obestämd form genitiv |
mellanviktarna | bestämd form |
mellanviktarnas | bestämd form genitiv |