publicerad: 2015
menisk
men·isk
[‑is´k]
substantiv
~en ~er 1 broskskiva i knäled2 buktig vätskeyta i trångt rör
Singular | |
---|---|
en menisk | obestämd form |
en menisks | obestämd form genitiv |
menisken | bestämd form |
meniskens | bestämd form genitiv |
Plural | |
menisker | obestämd form |
meniskers | obestämd form genitiv |
meniskerna | bestämd form |
meniskernas | bestämd form genitiv |