publicerad: 2015
metallare
met·all·are
[‑al`‑]
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. metallarna • ⟨vard.⟩ metallarbetare
Singular | |
---|---|
en metallare | obestämd form |
en metallares | obestämd form genitiv |
metallaren | bestämd form |
metallarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
metallare | obestämd form |
metallares | obestämd form genitiv |
metallarna | bestämd form |
metallarnas | bestämd form genitiv |