publicerad: 2015
minior
mini·or
[‑å´r]
substantiv
~en ~er • pojke el. flicka i lägsta åldersklassen i ngn verksamhet, t.ex. scoutrörelsen
Singular | |
---|---|
en minior | obestämd form |
en miniors | obestämd form genitiv |
minioren | bestämd form |
miniorens | bestämd form genitiv |
Plural | |
miniorer | obestämd form |
miniorers | obestämd form genitiv |
miniorerna | bestämd form |
miniorernas | bestämd form genitiv |