SAOL SO SAOB Alla tre SAOL Svenska Akademiens ordlista publicerad: 2015 mirakelmir·akel [‑a´kel] substantiv miraklet; pl. ~ el. mirakler, best. pl. miraklen el. miraklerna • under, underverkSingularett mirakelobestämd formett mirakelsobestämd form genitivmirakletbestämd formmirakletsbestämd form genitivPluralmirakel (mirakler)obestämd formmirakels (miraklers)obestämd form genitivmiraklen (miraklerna)bestämd formmiraklens (miraklernas)bestämd form genitiv SAOL Alfabetisk lista minör subst. 1miocen subst. 2miocen adj. mirabell subst. mirabellträd subst. mirakel subst. mirakelkur subst. mirakelmedicin subst. mirakelräddning subst. mirakelspel subst. mirakulös adj. Till alla ordböcker
