SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
monokel
mon·­okel [‑åk´el] substantiv ~n monoklar ögonglas för bara ett öga
Singular
en monokelobestämd form
en monokelsobestämd form genitiv
monokelnbestämd form
monokelnsbestämd form genitiv
Plural
monoklarobestämd form
monoklarsobestämd form genitiv
monoklarnabestämd form
monoklarnasbestämd form genitiv