publicerad: 2015
multiplikand
multi·plik·and
[‑an´d]
substantiv
~en ~er • tal som mångfaldigas vid multiplikation
Singular | |
---|---|
en multiplikand | obestämd form |
en multiplikands | obestämd form genitiv |
multiplikanden | bestämd form |
multiplikandens | bestämd form genitiv |
Plural | |
multiplikander | obestämd form |
multiplikanders | obestämd form genitiv |
multiplikanderna | bestämd form |
multiplikandernas | bestämd form genitiv |