publicerad: 2015
näringssalt
när·ings|salt
substantiv
~et ~er • mest i pl.; till näring 2 2salt
Singular | |
---|---|
ett näringssalt | obestämd form |
ett näringssalts | obestämd form genitiv |
näringssaltet | bestämd form |
näringssaltets | bestämd form genitiv |
Plural | |
näringssalter | obestämd form |
näringssalters | obestämd form genitiv |
näringssalterna | bestämd form |
näringssalternas | bestämd form genitiv |