publicerad: 2015
näringstillskott
när·ings|till·skott
substantiv
~et; pl. ~ • till näring 2 tillskott
Singular | |
---|---|
ett näringstillskott | obestämd form |
ett näringstillskotts | obestämd form genitiv |
näringstillskottet | bestämd form |
näringstillskottets | bestämd form genitiv |
Plural | |
näringstillskott | obestämd form |
näringstillskotts | obestämd form genitiv |
näringstillskotten | bestämd form |
näringstillskottens | bestämd form genitiv |