publicerad: 2015
närsluta
när|sluta
verb
‑slöt, ‑slutit, ‑sluten ‑slutet ‑slutna, pres. ‑sluter • ⟨ngt åld.⟩ bifoga
Finita former | |
---|---|
närsluter | presens aktiv |
närsluts (närslutes) | presens passiv |
närslöt | preteritum aktiv |
närslöts | preteritum passiv |
närslut | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att närsluta | infinitiv aktiv |
att närslutas | infinitiv passiv |
har/hade närslutit | supinum aktiv |
har/hade närslutits | supinum passiv |
Presens particip | |
närslutande | |
Perfekt particip | |
en närsluten + substantiv | |
ett närslutet + substantiv | |
den/det/de närslutna + substantiv |