publicerad: 2015
obligationsrätt
ob·lig·at·ions|rätt
substantiv
~en • rätt som avser fordringar; till 3rätt 2
Singular | |
---|---|
en obligationsrätt | obestämd form |
en obligationsrätts | obestämd form genitiv |
obligationsrätten | bestämd form |
obligationsrättens | bestämd form genitiv |