publicerad: 2015
omfördelning
om|för·del·ning
substantiv
~en ~ar omfördela
Singular | |
---|---|
en omfördelning | obestämd form |
en omfördelnings | obestämd form genitiv |
omfördelningen | bestämd form |
omfördelningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
omfördelningar | obestämd form |
omfördelningars | obestämd form genitiv |
omfördelningarna | bestämd form |
omfördelningarnas | bestämd form genitiv |