publicerad: 2015
ordenskapitel
ordens|kap·itel
substantiv
‑kapitlet; pl. ~; best. pl. ‑kapitlen • till kapitel 2 orden 1
Singular | |
---|---|
ett ordenskapitel | obestämd form |
ett ordenskapitels | obestämd form genitiv |
ordenskapitlet | bestämd form |
ordenskapitlets | bestämd form genitiv |
Plural | |
ordenskapitel | obestämd form |
ordenskapitels | obestämd form genitiv |
ordenskapitlen | bestämd form |
ordenskapitlens | bestämd form genitiv |