publicerad: 2015
organisering
org·an·is·er·ing
substantiv
~en ~ar organisera
Singular | |
---|---|
en organisering | obestämd form |
en organiserings | obestämd form genitiv |
organiseringen | bestämd form |
organiseringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
organiseringar | obestämd form |
organiseringars | obestämd form genitiv |
organiseringarna | bestämd form |
organiseringarnas | bestämd form genitiv |