publicerad: 2015
otyg
o|tyg
substantiv
~et; pl. ~ • förarglig el. skadlig sak; ofog, hyss; skadebringande väsen
Singular | |
---|---|
ett otyg | obestämd form |
ett otygs | obestämd form genitiv |
otyget | bestämd form |
otygets | bestämd form genitiv |
Plural | |
otyg | obestämd form |
otygs | obestämd form genitiv |
otygen | bestämd form |
otygens | bestämd form genitiv |