publicerad: 2015
pianola
pian·ola
[‑å´la el. ‑å`la]
substantiv
~n pianolor • apparat för självspelande piano
Singular | |
---|---|
en pianola | obestämd form |
en pianolas | obestämd form genitiv |
pianolan | bestämd form |
pianolans | bestämd form genitiv |
Plural | |
pianolor | obestämd form |
pianolors | obestämd form genitiv |
pianolorna | bestämd form |
pianolornas | bestämd form genitiv |