publicerad: 2015
predikning
pre·dik·ning
[‑di´k‑]
substantiv
~en ~ar • mest i pl.; predikan
Singular | |
---|---|
en predikning | obestämd form |
en prediknings | obestämd form genitiv |
predikningen | bestämd form |
predikningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
predikningar | obestämd form |
predikningars | obestämd form genitiv |
predikningarna | bestämd form |
predikningarnas | bestämd form genitiv |