publicerad: 2015
prelat
pre·lat
[‑la´t]
substantiv
~en ~er • en hederstitel för katolsk präst; präst i allmänhet
Singular | |
---|---|
en prelat | obestämd form |
en prelats | obestämd form genitiv |
prelaten | bestämd form |
prelatens | bestämd form genitiv |
Plural | |
prelater | obestämd form |
prelaters | obestämd form genitiv |
prelaterna | bestämd form |
prelaternas | bestämd form genitiv |