publicerad: 2015
prutning
prut·ning
substantiv
~en ~ar pruta
Singular | |
---|---|
en prutning | obestämd form |
en prutnings | obestämd form genitiv |
prutningen | bestämd form |
prutningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
prutningar | obestämd form |
prutningars | obestämd form genitiv |
prutningarna | bestämd form |
prutningarnas | bestämd form genitiv |