publicerad: 2015
ravaillac
ravaill·ac
[rav`ajak el. ravajak´]
substantiv
~en ~ar • skojare, filur; rucklare
Singular | |
---|---|
en ravaillac | obestämd form |
en ravaillacs | obestämd form genitiv |
ravaillacen | bestämd form |
ravaillacens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ravaillacar | obestämd form |
ravaillacars | obestämd form genitiv |
ravaillacarna | bestämd form |
ravaillacarnas | bestämd form genitiv |