publicerad: 2015
ravin
rav·in
[‑i´n]
substantiv
~en ~er • smal, djup dalsänka, klyfta
| Singular | |
|---|---|
| en ravin | obestämd form |
| en ravins | obestämd form genitiv |
| ravinen | bestämd form |
| ravinens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| raviner | obestämd form |
| raviners | obestämd form genitiv |
| ravinerna | bestämd form |
| ravinernas | bestämd form genitiv |


