publicerad: 2015
reifikation
rei·fik·at·ion
substantiv
~en ~er • uppfattande av människor el. begrepp som ting, förtingligande
Singular | |
---|---|
en reifikation | obestämd form |
en reifikations | obestämd form genitiv |
reifikationen | bestämd form |
reifikationens | bestämd form genitiv |
Plural | |
reifikationer | obestämd form |
reifikationers | obestämd form genitiv |
reifikationerna | bestämd form |
reifikationernas | bestämd form genitiv |