publicerad: 2015
renko
ren|ko
substantiv
~n ~r • till 2ren 1 ko
Singular | |
---|---|
en renko | obestämd form |
en renkos | obestämd form genitiv |
renkon | bestämd form |
renkons | bestämd form genitiv |
Plural | |
renkor | obestämd form |
renkors | obestämd form genitiv |
renkorna | bestämd form |
renkornas | bestämd form genitiv |