publicerad: 2015
rostare
rost·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. rostarna rosta 1
Singular | |
---|---|
en rostare | obestämd form |
en rostares | obestämd form genitiv |
rostaren | bestämd form |
rostarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
rostare | obestämd form |
rostares | obestämd form genitiv |
rostarna | bestämd form |
rostarnas | bestämd form genitiv |