publicerad: 2015
rotering
rot·er·ing
substantiv
~en ~ar • till rotera 1,2
Singular | |
---|---|
en rotering | obestämd form |
en roterings | obestämd form genitiv |
roteringen | bestämd form |
roteringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
roteringar | obestämd form |
roteringars | obestämd form genitiv |
roteringarna | bestämd form |
roteringarnas | bestämd form genitiv |