publicerad: 2015
sällskaplig
säll·skap·lig
adjektiv
~t ~a • till sällskapa: en sällskaplig katt
Positiv | |
---|---|
en sällskaplig + substantiv | |
ett sällskapligt + substantiv | |
den/det/de sällskapliga + substantiv | |
den sällskaplige + maskulint substantiv | |
Komparativ | |
en/ett/den/det/de sällskapligare + substantiv | |
Superlativ | |
är sällskapligast | |
den/det/de sällskapligaste + substantiv |