publicerad: 2015
segring
segr·ing
substantiv
~en ~ar • till segra 2
Singular | |
---|---|
en segring | obestämd form |
en segrings | obestämd form genitiv |
segringen | bestämd form |
segringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
segringar | obestämd form |
segringars | obestämd form genitiv |
segringarna | bestämd form |
segringarnas | bestämd form genitiv |