publicerad: 2015
separat
1se·par·at
[‑a´t]
adjektiv; n. ~, ~a • avskild, särskild, för sig, enskild, fristående, sär-
Positiv | |
---|---|
en separat + substantiv | |
ett separat + substantiv | |
den/det/de separata + substantiv |
2se·par·at
[‑a´t]
substantiv
~et; pl. ~ • särtryck
Singular | |
---|---|
ett separat | obestämd form |
ett separats | obestämd form genitiv |
separatet | bestämd form |
separatets | bestämd form genitiv |
Plural | |
separat | obestämd form |
separats | obestämd form genitiv |
separaten | bestämd form |
separatens | bestämd form genitiv |