publicerad: 2015
självspilling
själv|spill·ing
substantiv
~en ~ar • ⟨åld.⟩ självmördare
Singular | |
---|---|
en självspilling | obestämd form |
en självspillings | obestämd form genitiv |
självspillingen | bestämd form |
självspillingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
självspillingar | obestämd form |
självspillingars | obestämd form genitiv |
självspillingarna | bestämd form |
självspillingarnas | bestämd form genitiv |