publicerad: 2015
slumrare
slumr·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. slumrarna slumra
Singular | |
---|---|
en slumrare | obestämd form |
en slumrares | obestämd form genitiv |
slumraren | bestämd form |
slumrarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
slumrare | obestämd form |
slumrares | obestämd form genitiv |
slumrarna | bestämd form |
slumrarnas | bestämd form genitiv |