publicerad: 2015
snäcka
snäcka
substantiv
~n snäckor 1 ett blötdjur2 föremål med form som liknar spiralvridet snäckskal; gräddkanna3 smal och spetsig båt, snipa – De flesta sammansättn. med snäck- hör till snäcka 2.
| Singular | |
|---|---|
| en snäcka | obestämd form |
| en snäckas | obestämd form genitiv |
| snäckan | bestämd form |
| snäckans | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| snäckor | obestämd form |
| snäckors | obestämd form genitiv |
| snäckorna | bestämd form |
| snäckornas | bestämd form genitiv |


